Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Tillverkningsföretaget Älvsbyhus är den största leverantören av småhus i Sverige och har ökat sina marknadsandelar de senaste åren. Företaget är framgångsrikt trots att de befinner sig i en bransch där det är svårt att konkurrera. Syftet med denna studie är att mäta temperaturen på småhustillverkarens styrning och beskriva hur företaget säkerställer att dess framtida mål uppfylls. Ett sätt att styra utifrån den valda strategin och skapa klara målbilder för de anställda är genom att använda Simons styrmodell, som grundades av Robert Simons år 1995. Styrmodellen har fått en stor spridning och används idag som ett läromedel i ekonomistyrning världen över.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons styrmodell.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons styrmodell.

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.